Tappade lusten för en stund..det va så pass mycket ändå..är ju ett av mina problem..kommer ett problem så behöver jag lägga all fokus på det just då.
Nu känns det lugnare..inte mycket mer jag kan göra för lilleman,anmälan till polisen är gjord och efter att ha pratat med den läraren det gäller så känner jag bara att det inte är någon ide..han nekar (såklart) han är ju rädd om sitt jobb och han vet väl att ett barn inte kommer verka så trovärdig..känns ruttet och lider med A om han ska gå runt på skolan och känna sig misstrodd...han han motarbetats så det räcker på den där skitskolan :/ fortfarande så har han ingen data att använda i sitt arbete..tur jag ska ha EVK i veckan så jag får fråga va fan som händer...för Nellies del så funkar det tack och lov...
Många frågetecken nu...varför hörde läraren inte av sig..varför gick rektorn på A om att han gjorde fel som gick in i en konflikt..men va?? en stackars pojke ville bara ha sin jacka och A va snäll och gav han den men då tyckte läraren att A trotsat honom och då blev A plötsligt skyldig till nått...näe man ska inte lära barnen vara en schysst kompis,lärarna visar barnen att vi inte löser problem genom att prata om dom utan att bestraffa och ta till sätt som att handgripligen ge sig på andra..
Fattar dom inte att det faktiskt är så att barn inte gör som vuxna säger utan som vuxna gör...stämmer..
Lilleman är i skolan nu iallafall ,han är så duktig,att han sen inte vill gå på lektionerna med den läraren får skolan förstå så tills han känner sig redo får banne mig skolan erbjuda han att sitta i ex studion lr nått..så han har rätt till samma studier under tiden.
På tal om helt andra saker så vet jag inte om medicinen gjort nån större skillnad..ifs bara första veckan och lägsta dosen..lite kanske jag märker av..lite mera lugn och mindre rastlös..jag pallade ex att gå på bio utan problem...annars när det gäller sömn och aptit så är det detsamma.Nytt besök i veckan för att höja..kanske det gör skillnad..återstår att se.
Den andra vuxna här lyser med sin frånvaro totalt..tragiskt då han inte kommer träffa barnen på 2 månader...jag hade dött men han tycks inte känna nått..vardagsmat för honom..HANS förlust..lika bra att inse att han kommer aldrig finnas för barnen.
Älskar mina underbara barn över allt annat och alla som känner mig vet att jag finns och kämpar och skulle aldrig försumma dom.
Ni är mitt allt..utan er vore jag banne mig ingenting.Love u !!!
Nu avrundar jag och tar en dusch..blir nog en kaffe med M, sen ska jag försöka göra lite nytta hemma.
Ha det gott friends and family <3<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar